Per Nils Niklas Karlsson

Sorg och glädje går hand i hand i minnenas parad Saknaden är stor och svår, men i hjärtat är jag glad Lyckan finns i vackra ord, i sång och i musik Allt vi gjort finns alltid kvar och gör all vår kärlek rik

Kära Niklas, du och din familj har fått kämpa så. Du har alltid varit med och så positiv och glad när vi har träffats. Vila i frid många kramar. Vi saknar dig men vi vet att du har det bra där du är nu

Våran älskade kämpe! Nu har det gått en vecka sen du lämnade oss. Har ännu inte förstått att du är borta, vet inte om jag någonsin kommer förstå att det är sant, det känns som en mardröm. Jag vill ha dig tillbaka här hos oss, det gör så ont att smärtan går knappt att hantera. Mitt hjärta kommer aldrig bli helt igen, en stor bit fattas och jag finner inga ord som kan beskriva det jag känner. Älskade pappa jag saknar dig, varje dag, varje minut, varje sekund. JAG ÄLSKAR DIG.

Min bror. Livet - det viktigaste vi har. Men också det sköraste. Det är något du verkligen fått erfara. Men även om du varit sjuk en så stor del av ditt liv har du skapat så mycket liv. Din kärlek till Isabella. Din fantastiska dotter Emelie. Din underbara son Pär. Min bror. Livet - det viktigaste vi har. Men också det sköraste. Ditt hjärta har slagit så hårt under allt du fått utstå. Du har kämpat och fått gå igenom mer än många andra. Igenom allt detta har ditt hjärta slagit. För du har inte känt dig klar med livet. Min bror. Att ge upp var inte din grej. Livet - det viktigaste vi har. Men också det sköraste. Att ha sett dig förtvina. Begravas i din egen kropp. Det är smärtsamt. Men det är inte så jag kommer minnas dig. Det är inte så jag vill minnas dig. Det är inte så vi ska minnas dig. För även om du varit sjuk en så stor del av ditt liv har du skapat så mycket liv. Det är så du förtjänar att minnas. Min bror, det är så du alltid kommer finnas. Utan dig börjar ett nytt kapitel. Men ditt skratt. Det ska aldrig blekna. Din humor. Ska jag alltid minnas. I dina barns ögon. I min egen spegelbild - ser jag dig. Ditt liv finns här. Runt omkring oss. Livet - det viktigaste vi har. Men också det sköraste. Vila i frid! ❤️

Mitt hjärta blöder. Känner mig trasig utan dig. Min stora önskan är att du ska få ha det bra,slippa vara ensam och inte behöva lida längre. Jag undrar ibland varför just du drabbades Varför hände allt det här just dig Livet är så jävla orättvist det är ett som är säkert. Jag är så otroligt glad att du iallafall fick se oss växa upp, men det gör så ont att veta att du aldrig kommer få se dina barnbarn, men jag hoppas dom får ärva dina fina sidor. Jag vet att du kommer titta ner på oss och vara stolt över allt vi gör,för nu är du en ängel som vakar över oss tills den dagen vi ses igen. Mitt hjärta blöder

Kära, älskade Niklas! Min vän, make, pappa till våra barn. Du finns inte längre och du fattas oss, du fattas oss! Du fick gå alldeles för tidigt. Du hann inte med ett långt, friskt, händelserikt liv och det gör mig sorgsen. Vårt liv tillsammans blev inte som vi planerat. Vi skulle resa, uppleva äventyret, fånga dagen. Allt förändrades när du blev sjuk och vi fick pausa livet i många år. Vi tog en dag i taget, ett år åt gången. Inget var självklart eller givet. Vi levde i ett vakuum, ett mellanrum. ”Du lämnar mig väl inte” var din ständiga fråga. ”Nej, jag lämnar dig inte,” var mitt svar och det gjorde jag aldrig. Du lämnade mig och nu får jag fortsätta utan dig. När jag blundar ser jag dig; dina blåa ögon, dina vita tänder, glimten i ditt öga. Jag hör ditt skratt, din röst och jag kan se dig köra bil, skoter och allt du älskade att göra, när du var frisk. Jag kan se dig lägga in en snus under läppen, berätta någon knasig historia och uppröras över hur tokig världen har blivit. Tillsammans fick vi två fina barn, två fantastiska människor. Jag hoppas att du får se dem växa upp, bilda familj, utvecklas, från den plats där du befinner dig. Att du får närvara och stötta dem. Du finns med oss i allt vi ser, i allt vi gör. Du lämnar oss inte i mörker, utan i ljust minne bevarad. Våra barn frågade när de var små; ”Vad händer när man dör”. Jag hade inget svar på det, men jag skrev en dikt om deras funderingar. Tankar om liv och död … Vad händer med allt när livet tar slut När bladen har vissnat När ljuset blåsts ut Blir man till aska eller till sand Föds man på nytt i ett främmande land Ligger man kvar och ingenting mer Eller blir man en ängel som kan kika ner Vad blir det av oss när vi inget mer gör Föds det ett barn var sekund som nån dör Ja, älskade vän, make, pappa till våra barn. Jag vet inte vad som händer, men jag hoppas att du får flyga fritt bland änglarna till tonerna från Jubelsången eller någon hårdrockslåt eller Tomas Ledin. Du älskade nästan all slags musik, jag hoppas att du bara kan välja och vraka. ”How am I supposed to live without you” var vår låt och jag har inte svar på den frågan heller, men jag lovar att jag ska leva mitt liv vidare utan dig. För dig. – Isabella https://www.youtube.com/watchv=7ZrvLgsnvdM