Elna Irene Lundbäck

Jag vill börja med att tacka för alla gånger du funnits där för mig, min syster min mamma och pappa. Tack för alla fina minnen du gett mig. För alla mysiga stunder vi hade tillsammans vid köksbordet i huset på Fiavägen. Jag kommer alltid minnas när vi spelade Fia med knuff och då du bjöd på rökt abborre som morfar fångat. Hur du fick dina våfflor så frasiga och hur de smälte i munnen med din hemgjorda hjortronsylt. Stunderna som du återberättade vad vi gjort när vi var små. Hur du alltid frågade varför vi inte hade mössa och vantar på oss. Att du lärde oss att man alltid slår ihop fötterna för att ta bort snön på skorna innan vi fick sätta oss i din Opel. Att bilbältet var viktigt att ta på innan man startade bilen. Du är enormt saknad och jag kommer alltid minnas dig. Tack för att du i dina sista dagar i livet tog kraft för att ge mig en sista kram. Jag är så tacksam att jag kunde finnas där för dig dina sista dagar så som du funnits med mig genom hela mitt liv. Älskade mormor.

Älskade farmor. Så mycket kärlek och omtanke du gett oss i familjen, släkten, vännerna och alla andra du mött på livets väg går inte att beskriva i ord. Ditt hjärtas dörr har alltid stått öppen för den som knackat på och du välkomnade alla med öppna armar och mat på bordet, oavsett vad. Alltid ett stöttande ord på vägen och såklart vänliga förmaningar i stil med sätt på dig mössan så du inte förkyler dig. Din sociala kompetens var något utöver det vanliga och du hade kunnat snacka ner en president om det hade behövts, utan att du egentligen var medveten om det. Antalet middagar, kalas och andra bjudningar du haft kan räknas i hundratal och alla var dom lika omsorgsfullt planerade till minsta detalj. Jag har bara fem sorters kakor men jag hoppas det räcker. Så många timmar jag tillbringat hos dig och farfar genom livet och kvar hos mig kommer för alltid att vara den där känslan av oändlig trygghet och värme. Det finns inte tillräcklig med ord för att beskriva den underbara person du var. Men jag vill säga tack. Tack för att jag har fått ha just dig som min älskade farmor. Och jag lovar dig farmor, jag ska aldrig glömma att ta på mig mössan så jag inte förkyler mig.