Nu har du somnat
vilket tomrum det är
Hur svårt att se ljus när
du var oss så kär
”Tiden går som en travhäst”
visst sa du alltid så
Och tänk allt man skulle göra
för en minut till eller två
Du kämpade till slutet
på ett sätt som ingen annan kan
Du gav oss allt och lite till
vår löparkung och stålman
Nu unnar vi dig ro
på en plats där solen håller dig varm
Där benen dig åter bär
och vägarna slingrar sig evigt fram
Spring vidare nu,
älskade make, pappa, äijä och vän
I minnen skrattar vi föralltid tillsammans
igen, igen och igen
Nu har du somnat
vilket tomrum det är
Hur svårt att se ljus när
du var oss så kär
”Tiden går som en travhäst”
visst sa du alltid så
Och tänk allt man skulle göra
för en minut till eller två
Du kämpade till slutet
på ett sätt som ingen annan kan
Du gav oss allt och lite till
vår löparkung och stålman
Nu unnar vi dig ro
på en plats där solen håller dig varm
Där benen dig åter bär
och vägarna slingrar sig evigt fram
Spring vidare nu,
älskade make, pappa, äijä och vän
I minnen skrattar vi föralltid tillsammans
igen, igen och igen
Älskade make, pappa, äijä
Nu har du somnat
vilket tomrum det är
Hur svårt att se ljus när
du var oss så kär
”Tiden går som en travhäst”
visst sa du alltid så
Och tänk allt man skulle göra
för en minut till eller två
Du kämpade till slutet
på ett sätt som ingen annan kan
Du gav oss allt och lite till
vår löparkung och stålman
Nu unnar vi dig ro
på en plats där solen håller dig varm
Där benen dig åter bär
och vägarna slingrar sig evigt fram
Spring vidare nu,
älskade make, pappa, äijä och vän
I minnen skrattar vi föralltid tillsammans
igen, igen och igen
Nu har du somnat
vilket tomrum det är
Hur svårt att se ljus när
du var oss så kär
”Tiden går som en travhäst”
visst sa du alltid så
Och tänk allt man skulle göra
för en minut till eller två
Du kämpade till slutet
på ett sätt som ingen annan kan
Du gav oss allt och lite till
vår löparkung och stålman
Nu unnar vi dig ro
på en plats där solen håller dig varm
Där benen dig åter bär
och vägarna slingrar sig evigt fram
Spring vidare nu,
älskade make, pappa, äijä och vän
I minnen skrattar vi föralltid tillsammans
igen, igen och igen
Sinikka Koivumaa o Jouni Barsk,Kaarlo Koivumaa,Riitta o Reijo Korkeaniemi,Heimo o Erja Koivumaa,Inkeri o Reijo Klemetti2024-01-30Prostatacancerförbundet
On lähdön hetki saapuva,se kaikki kohtaa kerran. Vaan milloin ja millä tavalla,se tiedossa on Herran. Riston muistoa kunnioittaen.
Emme unohda muistoas,
kaunista, hyvää.
Viimeinen leposi olkoon
rauhaisaa, syvää.
Osanottomme <3
Ristoa lämmöllä muistaen ;
Teija ja Ari Hokkanen
Jenni ja Joonas Hokkanen perheineen
Sampo ja Veera Hokkanen