Till minne av Ingrid Nilsson
Minnet lever, det kan ej jordas
det kan ej gömmas bland stoft och grus
Nej, det ska leva i fågelsången
i blomsterdoft och i vindens sus
En sista hälsning
Vårt varma deltagande
En ros fäller sakta bladen
Ett ljus brinner stilla ut
En flämtade livslåga slocknar
En arbetsfylld levnad är slut
I ljust minne bevarad.
Det finns ett hav som ingen ser
Det finns en grav där ingen dör
Det finns ensilaget som ej går ner
Det finns en strand i varje själ.
Bo setterlind
Varmt deltagande till de anhöriga.
Frid susar träden kring stugan Du älskat Farväl bugar blommorna Du vårdat så ömt Tack viskar fågeln som var morgon Dig hälsat Tyst sjunger vinden – vila i frid
Varmt deltagande till de anhöriga
Lät oss minnas de
lyckliga dagar
då sorgen och smärtan
oss fjärran var
Låt oss minnas de
solskensdagar då vi
alla tillsammans var
Livets slut kan inte hindras
men av vackra minnen
sorgen lindras
Sov i ro kära stora syster,
svägerska och moster
Ditt goda hjärta och glada lynne,
hos oss ska leva i tacksamt minne.
Du finns för alltid i våra hjärtan.
Du ledde oss varsamt i
barndomens år
Du gav oss den kärlek
en Mor blott förmår
Du lärde oss se,
på vår framtid med tro.
Att lyckliga dagar en gång skulle gro.
Vi tackar dig Mor för den kraft du oss gav
Du var lilla Mor vad mest vi höll av
Du finns för alltid i våra hjärtan