När jag är trött av levnadsåren och handen inte orkar mer.
När ögat dunkelt ser den sköna våren och foten ingen stadga ger
Då vill jag somna, mina ögon sluta
Och i evig ro mitt trötta huvud luta
Från telegramet till Barncanserfonden
Sov till vindarnas smekande sång
Sov under grönskans mjuka fång
Sov ifrån sorgen, oro och strid
Sov i underbar frid
Älskade mormor ❤ saknaden är stor men försöker samtidigt tänka att du nu äntligen är tillsammans med morfar igen... Hur du sitter där och stickar medans morfar röker sin pipa som du alltid varit så irriterad på. Men jag vet att ni har det bra nu och att vi nu kommer ha två måsar som vakar och håller koll på oss på malören ❤ älskar dig
Älskade fina mormor, jag saknar dig
Älskade mormor nu i himlen du går,
nu får du träffa gubben, bara mysa och må.
Ge Teddy en kram och jag tror nog som så,
det går nog att sticka i himlen också.
Hälsa min morfar att vi har det bra,
många barn har det blivit då blir han nog glad.
Så stäng nu av radion ni behöver inte höra,
om väder och vind ni ska ingenstans köra.
Jag tittar på molnen och saknar dig så,
men jag vet ju att dig blir det inte alls svårt att nå.
Du finns där i vinden, i måsarnas skrik,
i glittrade vågor, i solbelyst vik.
Du finns alltid hos oss, och vart vi än går,
din kärlek och omtanke kommer aldrig förgå.
för alltid saknad av
Johanna, Emmy & Otto
Det finns en port som öppnas tyst
och stänges utan dån
Alla vägar leder dit men ingen därifrån
Alla frågor vart? Varthän? Men ingen svaret vet
Ty svaret på den frågan är just portens hemlighet.
Genom sorgens mörker lyser minnenas ljus.